Mot Guca för lite festligheter.... del 3
Så blev det fredag o Perra, Eva, Bosse o jag skulle åka till Guca för o uppleva trumpetfestivalen, det skulle visst vara en otrolig upplevelse hade vi hört.
Vi hann vänta in lillebror Goran han kom på morgonen från jobbet, (jobbar natt som vakt i Beograd).
Lillebror Goran Mamma o Goran
Gogge, mamma o jag på fredagsmorgonen
Nu packade vi in oss i bilen o drog mot Guca. Vilken utsikt det var efter vägen berg o dalar om vartannat.
Det tog ca 3 timmar innan vi kom fram, då hade vi kört lite vilse bara. När vi kom in i Guca så mötte Pero oss. Hos honom skulle vi få sova under helgen i hans lägenhet. Han, frun Vesna o dottern Angela sov i köket i en bäddsoffa o vi fick varsina rum. Pero jobbade väldigt mycket under festivalen så dom var knappt hemma under hela helgen.
Guca är ett litet samhälle på ca 2022 invånare, under Guca festivalen var det över 100 000 besökare, det var trångt men en otrolig feststämning, det här kan man inte uppleva i Sverige någonsin.
Helstekta grisar, lamm grillades dygnet runt.....
Helgrillad oxe fanns också, det gick åt ca 2 oxar/dag o då grillades det på flera ställen, alltså ca 6 oxar/dag.
Mat mat mat överallt det var bara o köpa det man var sugen på.....
Grönsaker som smakade gudomligt gott, tomater, paprikor starka o lagom starka. Frukter i mängder.
Här är oxen bara ben kvar, resten är uppätet, bilden tog jag sent på fredagskvällen.
Trumpetare o orkestrar fanns överallt o dom spelade så det bara gungade, ingen stod still alla dansade.
Statyn i Guca föreställande en trumpetare, det var 47 året i år som festivalen gick av stapeln. Perra o Bosse jublar i takt med musiken.
Restaurangen på höjden, Eva o jag är på väg upp för o boka bort till söndagens final.
Lördag morgon vaknade Bosse o Jag häftigt, nån hade skjutit 3 jätteskott så rutorna bara skallrade o bilarna utanför på gatan som hade larm började tjuta. Vi kastade oss upp ur sängen o ut på balkongen, vad i hela friden händer? Då var klockan 07.00. Det enda vi såg var oset från grillarna för dom hade börjat förbereda o grilla inför dagen. Ja ja det var väl ingenting tänkte vi o lag oss ett tag till.
Senare när Pero kom hem så frågade jag honom vad det var som hade smällt 7 på morgonen, då skrattade han så gott... Det var tradition under festivalen att man skulle smälla av 3 kanonskott på morgonen för att tala om att nu är festen igång igen. Han berättade också att dom väntade in 80 bussar idag.
Ja det var en helt otrolig festival som vi fick uppleva, fyrverkerier på kvällarna massor med stånd att kolla på o shoppa, mat hur mycket som helst o massor med glada dansande människor, vad mer kan man begära......På måndagsmorgonen var det faktiskt lite skönt med tystnaden. Mitt på dagen flög vi hemåt mot Sverige från Beograd.
Är ni i Serbien runt 11,12 augusti nåt år så åk till Guca det är en upplevelse som heter duga.
Flera bilder finns på min hemsida www.torpvallarens.se, klicka på bilder o så kan man välja olika album, bilderna är väl värda att titta på.
Massor med tack till er alla som gjorde den här resan möjlig för Bosse o mig:
Sara min gullunge som passade hundarna Mel o Shani + alla djuren hemma.
Lina som också var på plats hemma o hjälpte Sara nån dag.
Kicki min underbara granne som ställde upp o skjutsade Sara till jobbet varje dag o ibland rastade hundarna.
Ann o Jonny som såg efter Tepp hemma hos sig.
Ni är GULD värda tusen tusen tack från oss.
Opppaaaaa
Vi hann vänta in lillebror Goran han kom på morgonen från jobbet, (jobbar natt som vakt i Beograd).
Lillebror Goran Mamma o Goran
Gogge, mamma o jag på fredagsmorgonen
Nu packade vi in oss i bilen o drog mot Guca. Vilken utsikt det var efter vägen berg o dalar om vartannat.
Det tog ca 3 timmar innan vi kom fram, då hade vi kört lite vilse bara. När vi kom in i Guca så mötte Pero oss. Hos honom skulle vi få sova under helgen i hans lägenhet. Han, frun Vesna o dottern Angela sov i köket i en bäddsoffa o vi fick varsina rum. Pero jobbade väldigt mycket under festivalen så dom var knappt hemma under hela helgen.
Guca är ett litet samhälle på ca 2022 invånare, under Guca festivalen var det över 100 000 besökare, det var trångt men en otrolig feststämning, det här kan man inte uppleva i Sverige någonsin.
Helstekta grisar, lamm grillades dygnet runt.....
Helgrillad oxe fanns också, det gick åt ca 2 oxar/dag o då grillades det på flera ställen, alltså ca 6 oxar/dag.
Mat mat mat överallt det var bara o köpa det man var sugen på.....
Grönsaker som smakade gudomligt gott, tomater, paprikor starka o lagom starka. Frukter i mängder.
Här är oxen bara ben kvar, resten är uppätet, bilden tog jag sent på fredagskvällen.
Trumpetare o orkestrar fanns överallt o dom spelade så det bara gungade, ingen stod still alla dansade.
Statyn i Guca föreställande en trumpetare, det var 47 året i år som festivalen gick av stapeln. Perra o Bosse jublar i takt med musiken.
Restaurangen på höjden, Eva o jag är på väg upp för o boka bort till söndagens final.
Lördag morgon vaknade Bosse o Jag häftigt, nån hade skjutit 3 jätteskott så rutorna bara skallrade o bilarna utanför på gatan som hade larm började tjuta. Vi kastade oss upp ur sängen o ut på balkongen, vad i hela friden händer? Då var klockan 07.00. Det enda vi såg var oset från grillarna för dom hade börjat förbereda o grilla inför dagen. Ja ja det var väl ingenting tänkte vi o lag oss ett tag till.
Senare när Pero kom hem så frågade jag honom vad det var som hade smällt 7 på morgonen, då skrattade han så gott... Det var tradition under festivalen att man skulle smälla av 3 kanonskott på morgonen för att tala om att nu är festen igång igen. Han berättade också att dom väntade in 80 bussar idag.
Ja det var en helt otrolig festival som vi fick uppleva, fyrverkerier på kvällarna massor med stånd att kolla på o shoppa, mat hur mycket som helst o massor med glada dansande människor, vad mer kan man begära......På måndagsmorgonen var det faktiskt lite skönt med tystnaden. Mitt på dagen flög vi hemåt mot Sverige från Beograd.
Är ni i Serbien runt 11,12 augusti nåt år så åk till Guca det är en upplevelse som heter duga.
Flera bilder finns på min hemsida www.torpvallarens.se, klicka på bilder o så kan man välja olika album, bilderna är väl värda att titta på.
Massor med tack till er alla som gjorde den här resan möjlig för Bosse o mig:
Sara min gullunge som passade hundarna Mel o Shani + alla djuren hemma.
Lina som också var på plats hemma o hjälpte Sara nån dag.
Kicki min underbara granne som ställde upp o skjutsade Sara till jobbet varje dag o ibland rastade hundarna.
Ann o Jonny som såg efter Tepp hemma hos sig.
Ni är GULD värda tusen tusen tack från oss.
Opppaaaaa
Resan till Srbija.... del 2
Dag 3 torsdag skulle vi åka o hälsa på pappa o hans fru. Dom bodde också ute på landet, men åt andra hållet från Beograd mot vad mamma bodde. Dom visste inte heller att vi skulle komma på besök.
Perra körde, Eva, Sebastian, Bosse o jag stuvade in oss i bilen,tack gode gud för airconditions som fanns i bilen, annars har vi nog svettats ihjäl... för den här dagen var den varmaste, klibbigaste dagen o det låg åska i luften hela dagen.
En väldigt ovanlig kyrka som låg efter vägen när vi åkte till pappa, jag skrek stanna vill ta kort, Perra o Bosse har jäklas med mig hela tiden just för att jag alltid vill ta foton, men nu så stannade han snällt.
När vi kom fram där pappa bodde så gick Perra, Eva o Sebban ut ur bilen, Bosse o jag satt kvar, eftersom Perra hade tonade rutor så syndes inte vi i bilen. Efter en stund så gick vi ut o pappa blev väldigt överraskad o glad. Det första han sa var: -Nu har du kommit, nu kan jag dö lugnt det var snudd på att jag fick en hjärtattack när jag såg er.
Pappa Danilo med frugan Milena på kökstrappen.
Bosse inspekterar majsen hos pappa, dom var jättehöga, men det var torrt, torrt på vissa ställen hade majskolvarna torkat bort helt.
Sebban tyckte det var för varmt, så Bosse o Eva hjälpte honom att svalka av sig.
Floden Drina. Den sidan vid stod på hörde till Serbien, den andra sidan hörde till Bosnien. När det var krig här så flöt det massor med lik i floden Drina. Sebban o jag var bara tvungna att gå ner o doppa fötterna i floden.
Efter titten på Drina så gick vi o käkade på restaurangen i byn där pappa bor.
Sebban o Bosse utanför restaurangen.
Min favoriträtt Cevapcici, men jag ångrar att jag åt det, dom var så jäkla goda, mina som jag gör hemma smakar inte alls lika, o då tyckte jag att dom var goda.
Efter maten åkte vi hem till pappa igen o skulle få melon till efterrätt, o vilken melon sen......
Sebban med den enorma melonen.
Bosse smakar på melonen, saftig o god.....
Sebban tyckte också att den var god, lite problem med för liten mun bara......
Och så jag då.... värst av alla bara glufsade i mig....
Under dagen som vi var hos pappa så åkte en gammal farbror förbi med häst o vagn han sjöng för hästen när den travade fram o varje gång så missade jag honom med kameran. Precis när vi skulle åka skrek Eva att nu kommer han med hästen igen, jag kastade mig ut ur bilen med kameran i högsta hugg.....
Här kommer den sjungande kusken....
Gubben blev så till sig när han såg att jag fotade så han tvärnitade hästen.....
Höjde armarna o ropade något, det var lite svårt att höra vad han sa... Han körde ner hästen i diket bredvid vår bil o hoppade ur o började sjunga o prata samtidigt som han tog min hand o började pussa på den... Shit vad hade jag gjort nu då? Men han var bara så lycklig att nån tog kort på honom så han var alldeles till sig, det tog ett tag innan vi kom iväg från gubben. Han lever nog på det här länge, o vi tjöt av skratt när vi åkte iväg i bilen. Det hann bli mörkt innan vi kom hem till mamma o då åskade det som bara den.
Del 3 kommer i nästa blogg. När vi är i Guce på trumpet/orkesterfestivalen som är välkänd i hela världen.
Opppppaaaaaa
Perra körde, Eva, Sebastian, Bosse o jag stuvade in oss i bilen,tack gode gud för airconditions som fanns i bilen, annars har vi nog svettats ihjäl... för den här dagen var den varmaste, klibbigaste dagen o det låg åska i luften hela dagen.
En väldigt ovanlig kyrka som låg efter vägen när vi åkte till pappa, jag skrek stanna vill ta kort, Perra o Bosse har jäklas med mig hela tiden just för att jag alltid vill ta foton, men nu så stannade han snällt.
När vi kom fram där pappa bodde så gick Perra, Eva o Sebban ut ur bilen, Bosse o jag satt kvar, eftersom Perra hade tonade rutor så syndes inte vi i bilen. Efter en stund så gick vi ut o pappa blev väldigt överraskad o glad. Det första han sa var: -Nu har du kommit, nu kan jag dö lugnt det var snudd på att jag fick en hjärtattack när jag såg er.
Pappa Danilo med frugan Milena på kökstrappen.
Bosse inspekterar majsen hos pappa, dom var jättehöga, men det var torrt, torrt på vissa ställen hade majskolvarna torkat bort helt.
Sebban tyckte det var för varmt, så Bosse o Eva hjälpte honom att svalka av sig.
Floden Drina. Den sidan vid stod på hörde till Serbien, den andra sidan hörde till Bosnien. När det var krig här så flöt det massor med lik i floden Drina. Sebban o jag var bara tvungna att gå ner o doppa fötterna i floden.
Efter titten på Drina så gick vi o käkade på restaurangen i byn där pappa bor.
Sebban o Bosse utanför restaurangen.
Min favoriträtt Cevapcici, men jag ångrar att jag åt det, dom var så jäkla goda, mina som jag gör hemma smakar inte alls lika, o då tyckte jag att dom var goda.
Efter maten åkte vi hem till pappa igen o skulle få melon till efterrätt, o vilken melon sen......
Sebban med den enorma melonen.
Bosse smakar på melonen, saftig o god.....
Sebban tyckte också att den var god, lite problem med för liten mun bara......
Och så jag då.... värst av alla bara glufsade i mig....
Under dagen som vi var hos pappa så åkte en gammal farbror förbi med häst o vagn han sjöng för hästen när den travade fram o varje gång så missade jag honom med kameran. Precis när vi skulle åka skrek Eva att nu kommer han med hästen igen, jag kastade mig ut ur bilen med kameran i högsta hugg.....
Här kommer den sjungande kusken....
Gubben blev så till sig när han såg att jag fotade så han tvärnitade hästen.....
Höjde armarna o ropade något, det var lite svårt att höra vad han sa... Han körde ner hästen i diket bredvid vår bil o hoppade ur o började sjunga o prata samtidigt som han tog min hand o började pussa på den... Shit vad hade jag gjort nu då? Men han var bara så lycklig att nån tog kort på honom så han var alldeles till sig, det tog ett tag innan vi kom iväg från gubben. Han lever nog på det här länge, o vi tjöt av skratt när vi åkte iväg i bilen. Det hann bli mörkt innan vi kom hem till mamma o då åskade det som bara den.
Del 3 kommer i nästa blogg. När vi är i Guce på trumpet/orkesterfestivalen som är välkänd i hela världen.
Opppppaaaaaa
Resan till Serbien..... tillbaka till mina rötter del 1
Oj ojoj vilka upplevelser vi har haft när vi åkte till Srbija, vet nästan inte var jag ska börja någonstans men det är bäst att börja från the beginning...
Vi flög ner till Beograd 7 augusti, mamma fyllde år, o vi tänkte överraska henne riktigt ordentligt (hon visste inte att vi skulle komma). Brorsan med familj var redan där (dom hade bilat ner för några veckor sen), o dom skulle hämta oss på flygplatsen, utan att säga nåt till mamma.
Eftersom jag inte har varit ner på över 14 år (skäms på mig) så tyckte vi att vi drar ner på en veckas semester, brorsan övertalade oss o lockade med en otrolig Gucefestival fredag-söndag den är visst känd i hela världen.
Jag brukar alltid ringa till mamma när hon fyller år, men den här gången tänkte jag att nu ringer jag inte före, brorsan retade mamma hela dan om hennes ohängda dotter som inte kunde ringa o gratta.Mot kvällen när Perra sa att Eva o han skulle träffa en kompis i Belgrad en snabbis, blev mamma lite sur, det var ju hennes födelsedag o så skulle dom åka iväg (dom skulle hämta oss).... Vi kom fram till Belgrad strax efter 20.00
21.30 var vi framme vid mammas hus o då tog jag telefonen, ringde upp o grattade henne, medans vi pratade så gick jag in i huset..... herregud vilken min hon hade i ansiktet när hon såg mig dyka upp från ingenstans... den var obetalbar... o mamma var tvungen att sätta sig ner i en halvtimme o bara titta.... sen sa hon att det var den bästa presenten hon någonsin fått.
Efteråt så skrattade vi alla så gott när vi berättade hur allt gick till. Mamma hade precis innan jag ringde beklagat sig till min lillebror att det var konstigt att jag inte hade hört av mig...
Mammas hus i lilla byn Ralja som ligger ca 3 mil från Beograd
Ass vakthunden på gården, alla gårdar har vakthundar som släpps ut o är lösa på nätterna, men mammas Ass skulle möjligen slicka ihjäl nån, han är otroligt snäll, men storleken skrämmer nog många bovar ändå.
Andra dagen skulle vi åka runt lite o se oss omkring, mamma föreslog Babe country club hotel ett ställe där det skulle vara otroligt fint, sagt o gjort så åkte vi dit bror Perra körde eftersom han hade bil, vi klämde in oss allihop, jag, Bosse, mamma, Sebastian, Eva o den galna drivern Perra. Dom kör som galningar där o Perra var inte sämre, det gällde att flyta in i trafiken, jag undrar hur många gånger hjärtat åkte upp i halsgropen på mig.
Så fort det fanns den minsta lilla lucka så körde dom om oavsett sikt eller ej, kom det då en bil från motsatta sidan så var det bara att slänga sig in igen o då förutsatte alla att man bromsade o lämnade plats, många svordomar o handviftningar var det också, det liksom hörde till.
Babe country club hotel låg väldigt vackert på en sluttning, utsikten var enorm här såg man verkligen vilket vackert land det är.
Perra, mamma o jag poserar i bakgrunden den vackra utsikten vid Babe
Sarplaninac, serbisk vallhund 62 cm i mankhöjd vikt 45 kg. Han var helt enorm, dom är väldigt rädda om just den här rasen i Serbien, den säljs absolut inte utomlands utan ska bevaras i Serbien.
Den vaktade i Babe
Den här läckra geten (eller var det var) gick o betade i Babe
Den här vackra duvan, visste att den var vacker, den ställde upp sig direkt när jag tog fram kameran.
Ödlor fanns det gott om, små o stora, dom var läckra o snabba som sjutton.
En av många källor, där man kan stanna o dricka eller fylla på sina flaskor, väldigt gott källvatten. Bosse Perra Sebastian o Eva har precis smakat av det goda vattnet
Hem igen o bytte kläder för sen skulle vi till Beograd o göra stan, vilken trafik o dom körde som galningar där också, var det rött ljus o det inte kom någon så körde dom bara på, det var nästan med livet som insats som man gick över övergångsställen. Gamla Beograd är väldigt fin, på en lång gata hade dom bara restauranger på båda sidorna, o alla hade spelemän som stod o spelade bara man viftade lite till dom, fiol, dragspel, trumpet o sång det var verkligen oppppaaaa.
Den här maträtten beställde Perra in åt mig, sen arrangerade Bosse brödet vad det ser ut som, ja ni får gissa själva, men roligt hade dom åt mig. Men maten var himmelskt god.
Stekta champinjoner, fetaost, paprika (stark) o sallad, det var mums....
Vid fontänen i Beograd, Perra Bosse Sebastian mamma o Eva
Fortsättning följer om resan i nästa blogg...
Opppaaaa
Vi flög ner till Beograd 7 augusti, mamma fyllde år, o vi tänkte överraska henne riktigt ordentligt (hon visste inte att vi skulle komma). Brorsan med familj var redan där (dom hade bilat ner för några veckor sen), o dom skulle hämta oss på flygplatsen, utan att säga nåt till mamma.
Eftersom jag inte har varit ner på över 14 år (skäms på mig) så tyckte vi att vi drar ner på en veckas semester, brorsan övertalade oss o lockade med en otrolig Gucefestival fredag-söndag den är visst känd i hela världen.
Jag brukar alltid ringa till mamma när hon fyller år, men den här gången tänkte jag att nu ringer jag inte före, brorsan retade mamma hela dan om hennes ohängda dotter som inte kunde ringa o gratta.Mot kvällen när Perra sa att Eva o han skulle träffa en kompis i Belgrad en snabbis, blev mamma lite sur, det var ju hennes födelsedag o så skulle dom åka iväg (dom skulle hämta oss).... Vi kom fram till Belgrad strax efter 20.00
21.30 var vi framme vid mammas hus o då tog jag telefonen, ringde upp o grattade henne, medans vi pratade så gick jag in i huset..... herregud vilken min hon hade i ansiktet när hon såg mig dyka upp från ingenstans... den var obetalbar... o mamma var tvungen att sätta sig ner i en halvtimme o bara titta.... sen sa hon att det var den bästa presenten hon någonsin fått.
Efteråt så skrattade vi alla så gott när vi berättade hur allt gick till. Mamma hade precis innan jag ringde beklagat sig till min lillebror att det var konstigt att jag inte hade hört av mig...
Mammas hus i lilla byn Ralja som ligger ca 3 mil från Beograd
Ass vakthunden på gården, alla gårdar har vakthundar som släpps ut o är lösa på nätterna, men mammas Ass skulle möjligen slicka ihjäl nån, han är otroligt snäll, men storleken skrämmer nog många bovar ändå.
Andra dagen skulle vi åka runt lite o se oss omkring, mamma föreslog Babe country club hotel ett ställe där det skulle vara otroligt fint, sagt o gjort så åkte vi dit bror Perra körde eftersom han hade bil, vi klämde in oss allihop, jag, Bosse, mamma, Sebastian, Eva o den galna drivern Perra. Dom kör som galningar där o Perra var inte sämre, det gällde att flyta in i trafiken, jag undrar hur många gånger hjärtat åkte upp i halsgropen på mig.
Så fort det fanns den minsta lilla lucka så körde dom om oavsett sikt eller ej, kom det då en bil från motsatta sidan så var det bara att slänga sig in igen o då förutsatte alla att man bromsade o lämnade plats, många svordomar o handviftningar var det också, det liksom hörde till.
Babe country club hotel låg väldigt vackert på en sluttning, utsikten var enorm här såg man verkligen vilket vackert land det är.
Perra, mamma o jag poserar i bakgrunden den vackra utsikten vid Babe
Sarplaninac, serbisk vallhund 62 cm i mankhöjd vikt 45 kg. Han var helt enorm, dom är väldigt rädda om just den här rasen i Serbien, den säljs absolut inte utomlands utan ska bevaras i Serbien.
Den vaktade i Babe
Den här läckra geten (eller var det var) gick o betade i Babe
Den här vackra duvan, visste att den var vacker, den ställde upp sig direkt när jag tog fram kameran.
Ödlor fanns det gott om, små o stora, dom var läckra o snabba som sjutton.
En av många källor, där man kan stanna o dricka eller fylla på sina flaskor, väldigt gott källvatten. Bosse Perra Sebastian o Eva har precis smakat av det goda vattnet
Hem igen o bytte kläder för sen skulle vi till Beograd o göra stan, vilken trafik o dom körde som galningar där också, var det rött ljus o det inte kom någon så körde dom bara på, det var nästan med livet som insats som man gick över övergångsställen. Gamla Beograd är väldigt fin, på en lång gata hade dom bara restauranger på båda sidorna, o alla hade spelemän som stod o spelade bara man viftade lite till dom, fiol, dragspel, trumpet o sång det var verkligen oppppaaaa.
Den här maträtten beställde Perra in åt mig, sen arrangerade Bosse brödet vad det ser ut som, ja ni får gissa själva, men roligt hade dom åt mig. Men maten var himmelskt god.
Stekta champinjoner, fetaost, paprika (stark) o sallad, det var mums....
Vid fontänen i Beograd, Perra Bosse Sebastian mamma o Eva
Fortsättning följer om resan i nästa blogg...
Opppaaaa
