torpvallarens

Det gick faktiskt riktigt bra... men att vara på sjukhus från 09.00 -16.00 är ingen hit precis. Massor med spring till olika ställen, kolla blodtryck, puls m.m träffa narkosläkaren, gå till avd där jag kommer att bli inskriven.

Lyckades förhandla mig till en kopp kaffe på operationsdagen, men då måste jag väckas 05.00 för efter 06.00 får jag inte dricka någonting, snacka om att vara koffeinberoende. Sen åker jag nog hem så fort armen har vaknat efter operationen, men det vet dom inte än på avdelningen, det meddelar jag senare... för hem ska jag.. vill inte ligga kvar där.

Var till apoteket o skulle handla såna där plastöverdrag så jag kan duscha med gips... fanns inte.....va sa jag... nää dom har gått i konkurs sa apotekaren.... skit också sa jag... då asgravade apotekaren... kul att kunna roa någon.. men hur i fansinken ska jag kunna duscha då..... ta en soppåse sa stjärnan på apoteket... ha ha väldigt kul.

Jag satt några timmar i stora entren vid lasarettet, o studerade folk medans jag väntade på att träffa narkosläkaren.
Människor av alla de slag... små bebisar, ungdomar, äldre o de väldigt mycket äldre.. såg ett gammalt par som satt brevid varandra, gumman höll i gubbens hand o dom såg så kära ut fortfarande, blev alldeles varm om hjärtat när jag tittade på dom.

Någonting som slog mig var att alla såg så buttra ut... ett leende kostar ju ingenting, fast när dom såg någon dom kände... så kom leendet o hela människan förändrades o blev vackrare, sen när dom gick vidare så var det samma bistra buttra min... förvandlingen var så markant så det är inte sant.


Jaha där satt jag o log för mig själv, dom som tittade på mig trodde nog att jag skulle ha tid vid psyket eller nåt sånt, men det struntade jag i, kände mig gladare av att le o då gjorde jag det.

Ikväll sitter jag bänkad framför Lets Dance o hejar på mat-Tina heja heja Tina.....

So long

till verkligheten.... Herreminje vilket påskväder vi har haft.... det var banne mig inte lätt att ta sig hem från flygturen..
i snöstorm o svinkallt väder så tappade jag kvasten o hatten o kattelände efter vägen... fick lifta hem.. o tur var väl det... så himla många stickor som jag fick i baken av kvasthelsike....det har tagit några dagar att få bort alla stickor men nu är baken som ny.....
så om någon ser en sliten kvast o häxhatt så är den min... vänligen kontakta mig....

Imorgon är en dag som jag inte ser fram emot, hela jag skriker nej nej nej (fast tyst inombords) men vad gör det om 10 år... inte ett dugg.... bara bita i det sura äpplet o tugga o svälja.

So long

Joseph blir 1 år idag, vi åkte in till Uppsala igår o firade gullungen med massa presenter...

Presentöppning med mycket hjälp från storebror Isaac


Vad är det där? Läskig grej, han skrattar o rullar runt hela tiden...


Bäst att stå hos mamma, för den röda gubben var läskig tyckte Joseph..


Kanske den inte är så farlig... när storebror kan känna på den så försöker jag också.....


En egen bil.... inte så dumt tycker Joseph...


Så här nöjd ser man ut när man får presenter.....


Spännande... vad kan det vara i den här lådan....


Sitta vid fönstret är kul.....


När mormor tokar sig så måste man bara skratta åt henne.... tok mormor.... Ida tycker mormor är kul också.....


Storebror Isaac busar med morfar...


Dags för tårta... mums... o då hade födelsedagsbarnet somnat.... jobbigt att ha kalas.... så vi fick äta den utan honom.

Grattis Joseph på 1 årsdagen från oss alla.

So long

Igår fick Shani´s mamma Joy 10 st valpar. Joy är helt otrolig på 4 kullar har hon haft 42 valpar, hon är en fenomenal tik i både vallning o valpning.
 Grattis Shania till ännu en kull valpar som kommer att visa framtassarna i framtiden. Är någon intresserad av valp kontakta Shania hemsida: http://www.finn-vallen.se/


En bild på Joy´s valpar 2004, där Shani finns med 11 st blev det den gången. Foto: Nina Jönsson


En underbar bild på Shani, som Nina Jönsson har tagit.

Blir riktigt valpsjuk när jag tittar på bilderna på alla valpar, men inom en snar framtid ska det väl bli lite smått hos oss också om allt går som planerat.

En tråkig nyhet är att Truls inte finns mer, han var en otroligt duktig hund är glad att jag tog en parning med honom o Shani.  Vi får se om avkommorna blir lika bra. Alla valpköpare är helnöjda så här långt, ialla fall vad dom säger till mig, jag hoppas dom är ärliga, o jag är jättenöjd med Teppson.

Ännu en gång GRATTIS Finn-vallens till en fin kull valpar, kommer så småningom o kikar på underverken.

So long

Idag var vi iväg till Eva i Seglinge det är näst sista gången på kursen.
Det blir en bildblogg av träningen, Anna som har Flaxa o går samma kurs, var snäll o tog foton på Tepp när vi var ute på vår träningsrunda.

                 
Till sist Evas Fame, som ser till att allt går rätt till.... o gör det inte det så fixar hon det mesta......

Tack Anna för att du klickade lite på min kamera:)

Flera bilder kommer att finnas i mitt fotoalbum på hemsidan: www.torpvallarens.se

So long

Puh vilken helg det har varit.....
Fredagen började bra, sol fint väder o en härlig ridtur på 2 timmar med Kicki. Vi skulle kolla runt lite på häst efter de stackars highland cattle kalvarna som fortfarande inte har hittat hem.
Inte en skymt av dom någonstans. När vi kom tillbaka hem med hästarna var det med stor möda jag lyckades ta mig ner från hästryggen... jisses vad ont i baken jag hade.

Det kan ju bero på Kicki som hade en välbehövlig lektion för mig om sits, tyglar, händer, huvud, ja egentligen hela kroppen.... men sånt tycker jag är kul... när nån säger till så det blir rätt någongång. Nu var det ju så här att jag skulle tappa benen när jag satt i sadeln o bara använda höfter o uppåt när jag red o det var väl det som gjorde att rumpan fick jobba mer än den är van vid.....hmm konstigt att man inte använder baken mer!

Lördag hade vi lite främmande på mat o gott vin som vi avnjöt i godan ro ända tills svärfar kom o sa att en ko hade kalvat o livmodern var framme.... Kastade mig på telefon o fick tag på veterinären som skulle komma så fort hon hann.  Våra gäster såg väl inte fram emot en lördagkväll i ladugården så dom knallade hemåt.

Vi fick in allting på kon, gick väldigt lätt o bra den här gången, vi bad veterinären att hon skulle sy några stygn på kon så den inte skulle åka ut igen..... men nej det gjorde hon inte, det var nya rön nu man skulle inte sy alls enligt henne.

Så långt allt väl, vi kom sent i säng efter en sista koll på kossan som stod o mumsade o såg ut att må bra.

Söndagmorgon hade hela paketet kommit ut igen, kossan åt o verkade helt obekymrad över att livmodern hade kommit ut igen. S h i t  in o ringde till veterinären igen o hon kom ganska så snart, nu var det en annan mot förra gången. Hon var inne på att ta bort livmodern på kon, på så vis skulle vi rädda både ko o kalv, men när hon tittade på livmodern så tyckte hon att den såg så fin ut, så det skulle vara synd att ta bort den.
Hon ville försöka att stoppa tillbaka den en gång till. OK sa vi på ett villkor att hon skulle sy efteråt, nu var hon också emot att sy, men vi har haft bara bra resultat dom gånger veterinären har sytt några stygn efter livmoderframfall.

Hon gav med sig tillslut o vi fick in allt o hon sydde några stygn, hon var väldigt skeptiskt, men vi trodde fast o fullt på att det skulle hjälpa... det skulle bli intressant att se hur det hela skulle förlöpa tyckte veterinären också.

På eftermiddagen ville inte kon äta någonting, men livmodern var kvar o hade inte kommit ut. På kvällen ringde veterinären o undrade hur det hade gått... himla gullig veterinär må jag säga, det är inte ofta dom ringer o hör hur det går med patienten.

Jag talade om att kon inte ville äta men att livmodern var kvar där den skulle vara, vi skulle avvakta till måndag morgon o se hur kossan mådde då.

Måndag morgon första kollen på kossan, hon hade fortfarande inte ätit något.... in o ringde veterinären igen... 3ggr på 3 dagar helt otroligt, vi är verkligen inte vana att ha en veterinär springande här varje dag.
Ut i ladugården o tog tempen på kon, hon hade ingen feber, efter några timmar så kom veterinären, samma som i söndags (den gulliga) vi jäklades lite med varandra ang. stygnen o jag var ganska nöjd att allt var kvar i kossan.

Efter diverse mediciner (kalk, smärtstillande) så fick kossan en dos av B-vitamin, tog inte lång stund förrän hon började äta, vi blev lite chockade o veterinären också, B-vitamin var visst något riktigt bra enligt henne, varför, det visste hon inte, men hon hade varit med om flera fall där man hade gett B-vitamin o vips så hade djuren blivit på alerten, det var ett riktigt hokus pokus... som hon sa.

Det var den helgen det o jag hoppas att nästa helg blir lite lugnare......

So long

Solen skiner, fruset på marken o nästan 10+ kan det bli bättre.

Hundarna o jag började dagen med en skogstur, för att hämta björkris, (det är ju snart påsk). Tepp, Shani o Mel bara älskar att springa i skogen, dom är som gaseller när dom får ledigt kommando.  Vi var nog ute i ca 1 timme.

Efter lite vila skulle vi ut o valla lite, nu på ungtackor  (bagglammen har ju åkt till slakt), ungtackorna har jag inte vallat på just någonting, bara inne där dom går. Så det skulle bli väldigt spännande att se hur Tepp skulle fixa det hela.

Han behöver mer självförtroende, så i några dagar har han fått vallat inne på ungtackorna, som inte flyttade sig för honom på en gång, men lite peppning o stöd från mig så är det inga problem längre, igår gick han in o bara tog för sig o vips så flyttade sig alla utan att ifrågasätta honom.

Mel fick vara med idag som backup ifall flickorna skulle bli för svåra för Tepp.
Teppson var riktigt på hugget o här smet det inga tackor någonstans, han hade full koll på alla 8, som ibland försökte springa iväg men han stoppade alla varje gång, duktiga killen.

Ska nu träna 2 pass/dag i några dagar för att avsluta med en lång förflyttning på ungtackorna, till skogshagen för att Tepp ska få lite erfarenhet bland träd, buskar, stenar. Det tror jag är väldigt nyttigt för honom, o då ska vi inte ha någon backup han ska få gå helt själv, det styrker självförtroendet mycket, få se om vi klarar att gå förbi kvigorna utan att tacklammen springer in där, det gäller att planera färdvägen o sen hålla sig till den i den mån det går.
Spännande, spännande......

So long

Igår fixade Bosse köksgolvet, det blev så himla fint......

Så nu tjejer kommer ni inte att känna igen er när ni kommer hem......
Det blev ljust, luftigt o ser mycket större ut än förut, kyl o frys är på sin plats också, så nu kan vi ta det lite lugnt.

Lite lister kvar att sätta men det tar inte så lång tid, dom ska bara målas först.

Här kommer lite bilder...

      

Till sist vår fina hundgrind, som vår italienske vän Guiseppo har gjort, han är så duktig.
Den är som en svängdörr som går åt båda hållen.


So long